Under pandemin fick vi åtskilliga gånger höra att mRNA-vaccinet mot SARS-CoV2 var säkert och effektivt mot svår sjukdom och död i covid-19. Följaktligen gick också Nobelpriset i medicin och fysiologi 2023 till de två personer som huvudsakligen låg bakom de slutgiltiga upptäckterna för att få fram ett kommersiellt mRNA-vaccin, Drew Weissman och Katalina Karikó.

Många forskare var dock kritiska när vaccinet lanserades då det var en helt ny typ av vaccin där man tillförde genetiskt material (mRNA) för att varje vaccinerad person själv skulle producera delar av viruset (spikproteinet), som immunförsvaret sedan skulle bilda antikroppar mot. Med andra ord så blev människan en GMO (Gen Modifierad Organism).

Många ansåg att vaccinet borde klassats som genterapi, men definitionen av begreppet är inte kristallklar. Så här definierar FDA detta; ”det är att modifiera eller manipulera uttrycket av en gen eller för att förändra de biologiska egenskaperna hos levande celler för terapeutisk användning”.

Nu är inte mRNA i sig en gen utan en produkt som bildas av en gen som ska kunna bilda ett protein. Så mRNA-vaccinet undgick det regulatoriska regelverket. Effekten är dock densamma som vid traditionell genterapi, men man slipper påverka arvsmassan direkt.

Om mRNA-vaccinet skulle klassats som genterapi hade det tagit många år av kliniska studier innan det eventuellt skulle godkänts, då processen för att godkänna genterapi är mycket strikt. När det gäller nya traditionella vaccin tar det för övrigt ca 5-10 år innan det kan lanseras.

Men nu vet vi alla vad som skedde. På mindre än ett år efter att pandemin startade kom det första mRNA-vaccinet ut på marknaden då det blev nödgodkänt i USA av FDA i december 2020. Och snabbt efteråt av EMA, den europeiska läkemedelsmyndigheten – och bara med resultaten från den enda studien i USA som grund. Ett vaccin som sedan dess getts i över 13 miljarder doser runt om i världen.

All kritik tystades ner, och censur infördes på sociala medier för att inte kritiska röster skulle få spridning. Forskarkollektivet delades upp i flera läger där vaccinförespråkarna lyftes fram av massmedias och övriga etablissemanget som hjältarna vilka bidrog till att rädda världen, och kritiker kallades foliehattar och konspirationsteoretiker. Istället för en öppen vetenskaplig diskussion iscensattes den största påverkanskampanj världen någonsin skådat.

Alla alternativ till mRNA-vaccinet för att stoppa härjningarna av SARS-CoV-2 negligerades då narrativet om att vaccinet var det enda som kunde hjälpa var fast förankrat hos politiker och den överväldigande majoriteten av oss människor – i alla fall i den rika delen av världen.

 Visst var covid-19 pandemin något som tog många människoliv, men de flesta som blev smittade, klarade sig utan att behöva uppsöka sjukvården. Man kunde dock tidigt se att över 90 % av de som dog var äldre eller multisjuka personer, men för att minska smittspridningen var vaccinering av alla det enda alternativet. Den som vägrade vaccinering var osolidarisk och satte andras liv på spel löd rubrikerna, som sedan spreds vidare från den vaccintrogna allmänheten.

Avlidna i Sverige med diagnosen covid-19. Av de som dog var 90,7 % 70 år eller äldre.

Idag vet vi betydligt mer hur det egentligen var då det kommit en rad vetenskapliga studier de senaste åren som också visar på de negativa effekterna, och det fortsätter komma studier nästan varje dag. Det gäller både mRNA-vaccinets förmåga att minska risken för svår sjukdom och död till olika typer av biverkningar.   

Men massmedia har lagt locket på. Den nya informationen passar inte in i det narrativ de under flera år spridit. Politiker, som exempelvis vår socialminister Jakob Forssmed, står därför fortfarande och orerar i riksdagen om hur säkert och effektivt mRNA vaccinet var, och därmed vår enda räddning mot en större katastrof.

Det är beklagligt, men i och för sig förståeligt, då han inte tycks ha fått någon annan bild av sina rådgivare. Det märkliga är dock att han i en debatt med Elsa Widding visar sin okunnighet vid två tillfällen genom att påstå att vaccinet inte var någon GMO – ”då det inte var någon organism”. Nej, vaccinet är givetvis ingen organism, men det är genterapi, och det använder man för att skapa genmodifierade organismer. Det är alltså de som tagit vaccinet som är en GMO.

Det studier visar idag är skrämmande. Dels fanns faktiskt billiga och välbeprövade läkemedel, som rätt doserat och insatta tidigt i sjukdomsförloppet, skulle kunnat rädda många liv. Däremot i höga doser, och insatta sent i behandlingen, hade de ingen effekt. Men om man känner verkningsmekanismerna – vilket man gör – så borde man förstått att så är fallet. Läkemedlen var Ivermektin och Hydroxyklorokin, som egentligen var framtagna för andra terapier och har använts i miljarder doser runt om i världen.

I de områden där Ivermektin ges ut till befolkningen för att bland annat motverka härjningar av en parasit som ger flodblindhet, såsom delar av Afrika, var antalet smittade bara 23 % och antal döda endast 17 %, mot de områden i Afrika där läkemedlet inte delades ut profylaktiskt.

Men det kanske värsta är att den massvaccinering som genomförts bidragit till både akut död och ökad sjuklighet. Studier visar att ca 1 på 800 har fått en allvarlig biverkning. Då nära 65 % av jordens befolkning fått 2 doser eller fler av mRNA-vaccinet, enligt Our World in Data, skulle det betyda att ca 6,5 miljoner fått dessa biverkningar. Men det finns nog ett stort mörkertal.

Nu börjar vi också se långtidseffekter av mRNA-vaccinet. Effekter som beror på tekniken i sig då den inte är färdigutvecklad.

Ett av problemen beror på det som Katalin Karikó fick sitt Nobelpris, dvs att man bytte ut en naturligt förekommande molekyl i mRNA, uridin, mot syntetisk framställt pseudouridin. Det gjorde att det mRNA man injicerade stannade kvar i kroppen längre och kunde producera mer spikprotein. Med naturligt uridin bröts mRNA snabbt ner på ett naturligt sätt.

Det har nu visat sig att utbytet till pseudouridin bidragit till det man kallar ”frame shifting”. Kortfattat betyder det att det ibland bildas annat än spikprotein från det mRNA man fått via vaccinet. De ”skräpprotein” som bildas har ingen funktion men kan leda till autoimmuna reaktioner hos en del. Men mycket är fortfarande oklart kring detta.

Dr Robert Malone, som för övrigt redan 1987 var den första som visade att mRNA i fettdroppar kan inducera proteinuttryck i celler, var officiellt mycket kritisk till den snabba utrullningen av mRNA-vaccinet då han fortfarande såg potentiella faror. Ingen ville lyssna på honom. Att han inte kom vidare i sin forskning berodde på att han använde naturligt uridin. Noterbart var att han inte fick vara med och dela på Nobelpriset trots att han tog fram grundkonceptet.

Upprepad vaccinering har också visat sig leda till att de antikroppsproducerade immuncellerna bildar IgG4-antikroppar. De är en ovanlig klass av antikroppar som inte binder till de immunceller som förstör antigenet, dvs det antikroppen är riktad mot. De kan dock binda till andra antikroppar via sin så kallade Fc-del och kan då blockera vårt naturliga skydd mot cancer, eller viss cancerterapi som görs med monoklonala antikroppar. En i normala fall mycket effektiv terapi.

IgG4 atikroppar binder inte med sin FC-del (constant region) till immunceller

Vidden av detta vet vi inte med säkerhet ännu, men det som kallas ”turbocancer”, och som drabbar en del som haft långsamtväxande tumörer, påstås bero på det enligt vissa forskare. Nyligen kom en studie som i detalj förklarade hur det går till.

Varför dessa IgG4-antikroppar bildas mot spikproteinet vet man inte med säkerhet, men det är en i sig naturlig process i kroppen vid tillvänjning av ämnen som normalt inte ska finnas där. Detta för att immuncellerna inte överreagera på dessa. Och vid varje injektion med mRNA-vaccin fylls blodet av mer spikprotein. Men hos personer som är ovaccinerad och haft covid-19 ser man inga sådana antikroppar. Och faktiskt inte heller hos dem som först haft Covid-19 och sedan vaccinerat sig.

Ett stort problem med m-RNA-vaccinet var också att det inte förhindrade smitta, något man för övrigt inte tittade på i den kliniska studien som låg till grund för godkännandet.

Att vaccinerade bidrog till smittspridningen är idag fastslaget, men kanske inte så känt då massmedia inte gått ut med det i ens små rubriker. Vaccinpass, som i vissa länder var tvång för att delta i evenemang och resa mellan länder, var i princip värdelösa.

Men det kanske mest allvarliga som kommit fram är en ny studie publicerad för några månader sedan från Ohio State University är att de som kom in till sjukhus med svår covid-19 och var vaccinerade oftare dog på sjukhuset, än de som var lika sjuka och inte var vaccinerade. Och detta även om man tog hänsyn till det övergripande hälsostatus som patienterna hade innan.

Mycket märkligt kan tyckas. Man kan spekulera om att det kanske har med IgG4 att göra, men ingen vet idag varför. Det är i alla fall något man också såg i djurförsök redan 2012 då man försökte ta fram ett vaccin mot det första SARS-viruset.

Att vaccinet inte skyddar så bra mot sjukdom kan ju för övrigt många intyga. Personligen känner jag de som varit vaccinerade och har haft covid-19 två-tre gånger. Det hela kan förmodligen bero på dålig så kallad T-cellsimmunitet då de antikroppar som bildas när man vaccineras försvinner efter 4-6 månader. Men en ovaccinerad som blivit sjuk får sällan covid-19 igen då man har bättre skydd av sina T-celler. Man bildar också antikroppar mot andra delar av viruset än bara spikproteinet.

Det finns mycket mer att säga kring hur pandemin hanterades och den fokusering som gjordes på mRNA-vaccinet. Visst har det säkert hjälp mot sjukdom och död, men siffran om att det räddat 20 miljoner som har angetts är nu devalverad även av officiella källor till några miljoner. Och är det inte märkligt, för om man plottar vaccinationsgrad mot antal döda av covid-19 per miljon invånare i de olika världsdelarna får man ett omvänt samband. Med andra ord ju högre vaccinationsgrad desto fler döda.

Det är annat än vaacinationsgraden som avgjorde hur många som dog i covid-19

Över 50 % av de som dog i Sverige gjorde det också efter att mRNA-vaccinet introducerades, och i våra nordiska grannländer var det betydligt fler. Värst var Finland med nära 90 % som dog efter introduktionen av vaccinet följt av Norge med 80 % och Danmark med 75 %. Allt enligt officiell statistik från Our World i Data.

Det var fler som dog i covid-19 efter det att vaccinet introducerades

Många frågor kvarstår förutom de ovan nämnda. Det borde därför tillsättas en kommission på EU-nivå som belyser allt kring mRNA-vaccinet. Och då också med forskare som inte köpte det officiella narrativet, och det finns en lång rad att välja på.

Där bör också den överdödlighet vi sett som inte berott på SARS-CoV-2 under 2023 och början av 2024 också analyserats noggrant. Detta för att försöka förklara det samband som finns med större överdödlighet i de länder med högre vaccinationsgrad. 

Samband med högre överdödlighet i länder med hög mRNA-vaccinering mot SARS-CoC-2 när pandemin var över!

Att nu introducera fler mRNA-vaccin mot olika typer av virus, vilket planeras, bör därför stoppas innan vi fått klarhet kring de fördelar och nackdelar som teknologin bidrar till.

/PJ