Man blir bestört när man läser professor Johan Frostegårds debattartikel i SVD med rubriken ”Kött av god kvalitet är nyttigt”. Det får en att tänka tillbaka på kostdebatt som rådde i mitten av förra seklet. Vad man åt och hur man i övrigt levde hade inget med sjukdomar att göra enligt skolmedicinen. Ät och lev som du vill så tar sjukvården hand om dig när du blir sjuk var därför det outtalade mantrat från samhället.

När Are Waerland började förkunna sitt hälsobudskap i mitten av 1930-talet, att vi inte har med sjukdomar att göra utan livsföringsfel, fick han därför ett massivt motstånd från läkarkåren. Inte konstigt då man inom skolmedicinen bara intresserar sig för att ställa diagnos och sedan försöka bota symptomen. Tyvärr är det något som idag fortfarande gäller till stor del.

Redan på 1930-talet fanns det vetenskap som visade på hur viktig kosten och våra levnadsvanor var för hälsan. Men idag finns det enorm mycket fler vetenskapliga artiklar som, både på övergripande populationsnivå och via cellbiologiska studier, visar hur vi påverkas av just kosten och vår livsföring.

Att kött skulle vara nödvändigt för vår hälsa är inget som den samlade vetenskapen visar, men i och för sig inte heller att små mängder kött skulle vara skadligt.  

Rent näringsmässigt är kött främst en källa till protein och mättat fett, men ger inte mycket av mineraler, vitaminer eller andra bioaktiva ämnen, som är viktiga för att våra celler ska fungera optimalt. Där är en varierad vegetarisk kost överlägsen. Det kan vem som helst se om man läser näringstabeller.

Det finns inte heller någon övertygande vetenskap som visar att protein från animaliska produkter skulle vara bättre än från vegetabiliska källor. Förmodligen är det tvärt om då vegetariska produkter också innehåller de hjälpämnen som behövs av kroppen för kunna tillgodogöra sig proteinet, fett och kolhydrater på ett bättre sätt.

Vi vet idag också att kött i större mängder påverkar oss negativt. Det ger en förändrad tarmflora som producerar giftiga ämnen och försvagar tarmfloran så att endotoxiner och andra gifter läcker in i kroppen och skapar inflammation. Extra skadligt blir det om vi samtidigt äter raffinerade produkter med mycket socker och vitt mjöl, vilket bidrar till förstoppning.

Vi vet också att en kost bestående av främst vegetabiliska produkter ger en annan tarmflora som stärker tarmslemhinnan och minskar risken för att kroppen belastas med gifter. Det ger i övrigt en tarmfunktion som är bra för hälsan på många sätt.

Man undrar varför Johan Frostegård skrivit artikeln. Är han rädd att den nu starka ”vegovågen” ska skapa mer sjukdomar? Det finns en viss poäng i det, för att vara vegetarian eller vegan är inte självskrivet något som stärker hälsan. Det är lätt att gå vilse i djungeln av alla nya ”hälsoprodukter” av fabriksproducerad mat som både innehåller mycket socker och salt, dvs två av de tre vita gifterna som Are Waerland varnade för. Och det tredje, vitt mjöl, kan man som vegan äta med gott samvete.

När det gäller kosten propagerade Waerland för en laktovegetarisk kost som han under mer av 30 års studier kommit fram till var den bästa. Den bestod till stor del av naturliga obearbetade produkter från växtriket som var så lite värmebehandlade som möjligt (råkost), samt tillskott av en del mjölkprodukter, och då fil/yoghurt och lite ost. Spannmålsprodukter var viktiga, men då med hela sädeskorn där alla viktiga näringsämnen fanns bevarade.

Slutligen undrar man varför man över huvud taget ska äta kött även om det är av ”bra kvalitet”. Visst, det är en del av vår matkultur och det tilltalar smaklökarna på många, men några unika positiva hälsoeffekter finns inte.

Men vare sig vi vill det eller inte så är vi tvungna att minska den idag historiskt onaturligt höga köttkonsumtionen – både för hälsan och miljön.

Visst har människa ätit kött i alla tider, men det var en mycket liten del av det totala kostintaget. För hundra år sedan var det frågan om några kilo per person och år i en stor del av världen. Idag är det 20-40 gånger så mycket. Detta är en viktig orsak till våra vällevnadssjukdomar tillsammans med det ”tRe vita gifterna”.

Idag går också stora odlingsarealer åt för att producera soja, majs och vete för att sedan i ”djurfabriker” producera det mesta av det kött som idag konsumeras. Det är ett mycket ineffektivt sätt att föda världens befolkning då det krävs ca 8 ggr mer odlingsareal än annars.

Att den höga köttkonsumtionen därför är ett hållbarhetsproblem då det bidrar till avskogning och utsläpp av växthusgaser vill inte Frostegård ta upp. Det har tydligen inte med saken att göra. Ett resonemang som är typiskt för vissa företrädare inom skolmedicinen som i sin utbildning inte får lära sig att se helheten, och sitt yrkesutövande sedan också har svårt att se den.

/PJ