Svaret på rubriken är en jämförelse mellan AI-tjänsterna GROK från X och Copilot från Microsoft genom att ställa nedanstående fem frågor. Det gäller ett läkemedel som heter Leqembi (lecanemab) från BioArctic, och som hyllats allmänt i svensk press då företaget är svenskt, jämfört med litium, ett naturlig förekommande mineral som finns mer eller mindre i det du äter eller dricker.
Litium är ett grundämne som används i höga doser sedan 1950-talet för att behandla bipolär sjukdom. Det har i studier där man tagit mikrodoser gett mycket lovande resultat för att förebygga och bromsa upp Alzheimer. Ingen verkar vara intresserad av att verifiera de effekter litium visat sig ha gällande Alzheimer i större studie med några tusen patienter.
BioArctic har idag ett börsvärde på ca 27 miljarder kronor, och en behandling med Leqembi kostar ca 200 000-300 000 kr per år. En behandling med litium går inte att patentera och kostar bara ca 400 kr per år.
Svaren på frågorna nedan kommer säkert att förvåna de flesta!
1. Vad är lecanemab riktad mot?
2. Kan dessa olösliga plack elimineras på naturlig väg?
3. Varför förbättras inte den kognitiva förmågan då lecanemab kan ta bort plack?
4. Men litium i lågdos kan ju hjälpa till med regenerering av hjärnceller!
5. Men då är väl litium bättre än lecanemab?
Svaren med GROK kan sammanfattas enligt nedan
- Vad är lecanemab riktad mot?
Det binder till lösliga protofibriller (aggregerade, men inte fullt ut lösta former) och olösliga plack av amyloid beta-proteinet. Syftet är att minska ansamlingen av dessa plack, som tros bidra till utvecklingen av Alzheimers sjukdom genom att skada hjärnceller. - Kan dessa olösliga plack elimineras på naturlig väg?
Nej, inte helt – inte hos människor med pågående Alzheimers sjukdom. Kroppen har vissa mekanismer som kan rensa bort en del lösligt amyloid och mindre plack, men när placken väl blivit stora, olösliga och hårda (s.k. senila plack) har hjärnan i praktiken ingen effektiv naturlig metod att bli av med dem helt. - Varför förbättras inte den kognitiva förmågan då lecanemab kan ta bort plack?
Lecanemab bromsar den kognitiva nedgången (med ca 27 % efter 18 månader), men det återställer inte förlorad kognitiv förmåga. Det tar bort plack, men Alzheimers skador är irreversibla – nervceller har redan dött, och hjärnans ”städsystem” repareras inte. Alzheimers sjukdom är en kedjereaktion som startar långt före symtomen. Amyloidplack är en tidig trigger, men när placken väl är där har andra processer redan skadat hjärnan permanent. Lecanemab hanterar bara en del av pusslet. - Men litium i lågdos kan ju hjälpa till med regenerering av hjärnceller!
Du har helt rätt i att det finns spännande forskning kring lågdos litium (ofta kallat mikrodos eller subterapeutisk dos, typ 0,25–5 mg/dag) och dess potential att stödja neurogenes (bildandet av nya hjärnceller, främst i hippocampus som är centralt för minne) och överlag neuroprotektion vid Alzheimers. Det är inte en mirakelkur, men det adresserar en del av varför regenerering är svårt – till skillnad från läkemedel som lecanemab, som fokuserar på plackborttagning utan att reparera cellskador. - Men då är det väl bättre med litium än lecanemab?
Det är inte svartvitt – lågdos litium (t.ex. 0,25–5 mg/dag) visar lovande resultat i meta-analyser och studier från 2024–2025, med potentiellt bättre säkerhet, lägre kostnad och viss regenerativ effekt på hjärnceller. Lecanemab är däremot godkänt och bevisat för att minska amyloidplack och bromsa nedgången med 27 % i fas 3-studier. Litium är inte godkänt för Alzheimers (ännu), och mer randomiserade studier behövs.
Svaren med Copilot kan sammanfattas enligt nedan
- Vad är lecanemab riktad mot?
Lecanemab är riktad mot amyloid‑beta, det protein som bildar plack i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Det är en monoklonal antikropp som binder till amyloid‑beta och hjälper kroppen att rensa bort dessa plack, vilket kan bromsa sjukdomsförloppet i tidiga stadier. - Kan dessa olösliga plack elimineras på naturlig väg?
Nej, hjärnan har mycket begränsad förmåga att själv eliminera de olösliga amyloid‑beta‑placken som bildas vid Alzheimers sjukdom. Vissa diffusa plack kan förekomma även hos friska individer och tycks inte alltid ge symtom, men de kompakta placken som är typiska vid sjukdom är svåra för kroppen att bryta ned på naturlig väg. - Varför förbättras inte den kognitiva förmågan då lecanemab kan ta bort plack?
Lecanemab kan effektivt ta bort amyloid‑beta‑plack, men kognitionen förbättras inte eftersom skadorna på nervceller, synapser och hjärnans avfallssystem redan är etablerade och inte reverseras av plackborttagning. - Men litium i lågdos kan ju hjälpa till med regenerering av hjärnceller
Ja, forskning visar att litium i lågdos kan främja neurogenesis (nybildning av hjärnceller) och ha neuroprotektiva effekter, även vid nivåer långt under de som används för bipolär sjukdom. Det påverkar centrala signalvägar som gör nervceller mer motståndskraftiga, stimulerar tillväxtfaktorer och minskar skadliga processer. - Men då är det väl bättre med litium än lecanemab?
Det är en väldigt viktig och komplex fråga. Man kan säga att litium och lecanemab angriper helt olika delar av Alzheimers sjukdom, och därför är det inte så enkelt som att det ena är ”bättre” än det andra – de har olika styrkor och begränsningar.
Slutkommentar av PJ
I stort sett ger de bägge AI-tjänsterna samma svar. Lecanemab är riktad mot amyloid‑beta‑plack som då kan minska i hjärnan, men den förbättrar inte den kognitiva förmågan eller kan hjälpa till med nybildande av hjärnceller. Den påverkar inte heller den andra komponenten vid Alzheimer, dvs TAU-tangles.
Litium i lågdos däremot har en rad olika verkningsmekanismer som är gynnsamma för ”hjärnhälsan”. Minskar nybildning av amyloid-plack och TAU-tangles, minskar inflammationen i hjärna, och stärker generering av nya hjärnceller och stimulerar mitokondrierna.
Lecanemab har en välkänd biverkningsprofil där man måste CT-skanna hjärnan varje kvartal. Litium i lågdos har inga bekräftade biverkningar, men litium i doser 100-200 gånger högre, vilket används vid behandling av bipolär sjukdom, har välkända biverkningar gällande främst sköldkörtelfunktionen och njurarna hos 10-30 % efter många års daglig medicinering.
Kostnaden för lågdoslitium är ca 400 kr per år och kan köpas som kosttillskott i vissa länder, medan en behandling med lecanemab (Leqembi) kostat minst 250 000 kr per år.
Vad skulle du välja om du ville förebygga Alzheimers?
I princip skulle alla människor må bra av ett extra tillskott på 1 mg litium per dag. Det är inte bara bra för hjärnhälsan utan också bra för immunsystemet, minskad inflammation i kroppen, bättre glukosmetabolism och energiomsättningen i cellerna. Det borde vara ett essentiellt näringsämne som i djurstudier visat att det förlänger livet. Tyvärr har många människor brist på litium idag.
Jag skriver nu en tredje bok, men på engelska, som också tar upp den forskning på litium som gjorts de senaste 10 åren. De beräknas vara klar under första halvan av 2026. Nedan kan du läsa pdf-verionen av min andra bok som jag gav ut 2016.
Pehr-Johan Fager/2025-11-25
