52. När ska litium testas i större studier mot Alzheimer

En mycket banbrytande artikel rörande Alzheimer publicerades 6 augusti 2025 i NATURE, “Lithium deficiency and the onset of Alzheimer’s disease” ^{Ref 9}. Märkligt nog är det ingen av de svenska dags- eller kvällstidningarna som skrivit om den, och inte heller vetenskapsredaktionerna på SR eller SVT.

Studien är gjord av Yanker/Aron et.al. vid Harward Medical School. Författarnas slutsats var att litium spelar en naturlig och essentiell roll i hjärnan, och att förlust av litium är en av de tidigaste förändringarna som leder till Alzheimer. De kunde också se att ett litet tillskott av litium kunde vända både minnesförlust och patologiska förändringar (amyloidplack och tau-tangles) i möss. De bekräftar därmed tidigare studier på både möss och människor det man känt till i över 15 år, men som skolmedicinen fortfarande tyvärr inte verkar intresserade av.

Studien kunde också visa att människor som dog med Alzheimers hade klart lägre nivåer av litium i hjärnan, men inte några andra mineralämnen, och att möss som fick litiumfri kost utvecklade sjukdomen. Men också att ett tillskott bromsade sjukdomen helt.

Studien visade alltså att Alzheimers kan bero på litiumbrist på samma vis som exempelvis brist på zink, selen eller magnesium kan ge upphov till bristsjukdomar.

Söker man i den medicinska databasen PubMed efter ”Alzheimer and Lithium” hittar man idag 565 träffar. Den första studien kom redan 1984, Lithium and lecithin treatment in Alzheimer’s disease: a pilot study, ^{ref 1}. Dosen var mycket hög, dvs 169-225 mg elementärt litium via litiumkarbonat. Av de tio patienter som behandlades avsluta fyra behandlingen i förtid beroende på biverkningar. Av de sex kvarvarande visade ingen en förbättring gällande kognitiv funktion, men två med beteendeförändringar blev bättre.

Några år senare, 1988, fick ”fettforskaren” David Horrobin från England, ett patent både i Europa och USA som inbegriper en blandning av fleromättade fettsyror, både omega-3 och omega-6, samt olika typer av litiumsalter för behandling av dementa patienter, och då speciellt Alzheimer. De dagsdoser av litium som omfattas av patentet var mellan 100 – 2000 mg litiumkarbonat (18,8 mg-379 mg elementärt litium).

Patentet byggde på Horrobins baspatent för essentiella fettsyror, som senare kombineras med litium för att kunna bromsa Alzheimers. Detta genom att hämma enzymet GSK3β, och därmed minska tau-fosforylering och bildande av amyloidplack.

Verkningsmekanismen att hämning av GSK3β minskar TAU-fosforylering och amyloidplack har visats i åtskilliga cell- och djurstudier genom åren, men intresset för kliniska RCT:er på människor har varit mycket begränsat.

Matsunaga et al publicerade i alla händelser 2015 en metaanalys av 3 RCT:er med totalt 199 patienter. Resultat visade en effekt som var 40 % bättre än placebo gällande den kognitiva förmågan. ^{Ref 2}

Motsvarande resultat visade en ny metaanalys av Terao et al. (2024) där man tittade på effekten att förhindra kognitiv nedgång i tidig Alzheimers (MCI/AD) ^{ref 3}. Man jämförde också litium mot de tre nya antikroppsläkemedlen. I sin slutsats skrev man att resultaten tyder på att litium (lågdos) kan vara lika effektivt eller bättre än aducanumab, med bättre säkerhetsprofil än alla tre, men mer data behövs för att avgöra mot lecanemab/donanemab.

I de fas 3 studier studier som låg till grund för att donanemab och lecanemab blev godkännande av FDA låg bromseffekten efter 18 månader på mellan 22-35 % (beroende på patientgrupp), men med risk för mycket allvarliga biverkningar.

Det publicerades ytterligare en metaanalys om litium och neuroprotektion 2024, Lithium and disease modification: A systematic review and meta-analysis in Alzheimer’s and Parkinson’s disease.^{ref 4}.  Av totalt 17 prekliniska studier (djurstudier) som inkluderades drog man slutsatsen att litium har neuroprotektiva effekt genom att signifikant reducera amyloid-β och tau nivåer och förbättra den kognitiva förmågan.

Det intressanta är också att studier visar att litium i lågdos 0,3 – 5 mg per dag också ger effekt, och inga som helst biverkningar. Det är doser 50 – 600 gånger lägre än det man ger vid bipolär sjukdom.

Det finns också stark evidens från epidemiologiska studier, meta-analyser och observationsdata, som tyder på att litiumbehandling vid bipolär sjukdom är associerad med en lägre risk för Alzheimers sjukdom och demens jämfört med dem som får annan behandling.  

Men det har också publicerats tre ekologiska studier kring litium och Alzheimer, varav den första var från Danmark 2017. Den visade att i områden med mer litium i dricksvattnet var incidensen lägre av MCI (Mild Cognitive Impairment) och/eller Alzheimer ^{Ref 5}.

De övriga studierna är publicerade 2022 ^{Ref 6-7}. En systematisk genomgång av dessa presenterades 2023 i International Journal of Bipolar Disorders ^{Ref 8}. Slutsatsen var att samlad evidens visar att spårnivåer av litium i dricksvatten är associerade med lägre incidens eller mortalitet av demens, men också att mer forskning behövs för att fastställa kausalitet och optimala nivåer.

De litiumnivåer i vattnet som redovisades i studierna var mellan 1-20 µg/L. Vanligt sjövatten innehåller inte mer än 10 µg/L, medan nivån i havsvatten är 180-200 µg/L.

Litium är för övrigt ett ämne som finns i allt vi äter och dricker – mer eller mindre. Mest litium finns i grönsaker från litiumhaltiga jordar eller i havsalger, men musslor och andra marina djur har också förhöjda nivåer. Den fabriksodlade och högprocessade mat många äter idag innehåller dock väldigt lite litium.

Mycket tyder alltså på att naturligt litium kan minska risken för MCI och Alzheimer, men skolmedicinen ignorerar det och satsar istället på dyra läkemedel.

Då grundämnet litium klassades som läkemedel i början av 1950-talet, för behandling av bipolär sjukdom i höga doser, får det inte heller säljas som kosttillskott inom EU. Förhoppningsvis är en ändring på gång. Detta efter att dr Michael Nehls höll ett föredrag i EU Parlamentet 18 juni där han gick igenom den forskning som finns kring litium som essentiellt näringsämne, och att det nu finns vissa EU-parlamentariker som kräver det. ^{ref 10}

 Vad som behövs är givetvis mer forskning för att tydligare visa på de effekter litium i lågdos kan ha vid MCI och Alzheimer. Men på clinicaltrials.gov finns idag ingen studie registrerad rörande ”MCI-AD, Early Stage Alzheimer’s Disease”, men 3 studier är på gång med totalt 260 patienter med litium och Alzheimer. En av studierna är med litium i lågdos och två med serumnivåer strax under nedre gränsen för behandling av bipolär sjukdom. Studierna ska vara klara 2026-2028. Finns det någon anledning att vänta så länge?

Det finns dock en studie som startade 2017, LATTICE-studien, vars resultat nu i januari 2026 skickats in för publicering. I den ”pre-print” som finns tillgänglig på webben kan man se att litium har en viss effekt, men att den inte är statistiskt signifikant beroende på för få personer i varje grupp. Så här skriver de ändå i inledningen av avsnittet ”Discussion”.

”Our pilot-feasibility study of lithium to prevent cognitive decline in older adults with MCI provides further compelling support for the neuroprotective properties of lithium in Alzheimer’s type neurodegeneration. Consistent with two prior randomised trials, we see those individuals with MCI show less decline in verbal memory and potentially less hippocampal neurodegeneration.”

I alla händelser vore det bra med några större studier. Detta med minst tusen patienter som jämförs med placebo, och med lite olika doser av litium, allt från 1-10 mg per dag. Man skulle också kunna göra en prospektiv studie där friska äldre följs under 5 år och som sedan jämförs med en motsvarande grupp som inte fått något extra litium alls. Alternativt skulle man kunna jämföra med incidensen av MCI och Alzheimer i Sverige under motsvarande period.

Men den stora frågan är vem som vill bekosta en sådana studier då det inte finns några stora pengar att tjäna på mikrodoser av litium. En behandling med litium i lågdos (som kosttillskott) kostar inte mer än ca 500 kr per år. Något som kan jämföras med de 300 000-500 000 kr som en årlig behandling med de nya antikroppsmedicinerna kostar idag, och som samtidigt har en biverkningsprofil som gör att man måste skanna hjärnan varje kvartal.

/PJ

Referenser

1. P M Randels et al, Lithium and lecithin treatment in Alzheimer’s disease: a pilot study, (Hillside J Clin Psychiatry, 1984)
2. Shinji Matsunaga et al, Lithium as a Treatment for Alzheimer’s Disease: A Systematic Review and Meta-Analysis,(J Alzheimers Disease, 2015)
3. Terao et al. “Comparative efficacy, tolerability and acceptability of donanemab, lecanemab, aducanumab and lithium on cognitive function in mild cognitive impairment and Alzheimer’s disease: A systematic review and network meta-analysis”, (Ageing Res Rev, 2024).
4. Singulani MP et al, Lithium and disease modification: A systematic review and meta-analysis in Alzheimer’s and Parkinson’s disease. (Ageing Research Reviews, 2024)
5. Kessing et al. “Association of Lithium in Drinking Water with the Incidence of Dementia” (JAMA Psychiatry, 2017)
6. Muronaga et al.: “Lithium in drinking water and Alzheimer’s dementia: Epidemiological Findings from National Data Base of Japan”.(Bipolar Disorders, 2022)
7. Fajardo et al. (Texas, USA,): “Examining the Relationship between Trace Lithium in Drinking Water and the Rising Rates of Age-Adjusted Alzheimer’s Disease Mortality in Texas”. (Journal of Alzheimer’s Disease 2022
8. Parker et al. (USA): “Trace lithium levels in drinking water and risk of dementia: a systematic review and meta-analysis”, (International Journal of Bipolar Disorders, 2023)
9. Yankner et al, Lithium deficiency and the onset of Alzheimer’s disease, (Nature, 2025) https://www.nature.com/articles/s41586-025-09335-x
10.  Michael Nehls föredrag i EU-Parlamentet Här är länken till föredraget Essential Lithium Could Save Billions – and Undermine Big Pharma.