Den här artikeln publicerades i VLT den 11 augusti 2016. Du kan läsa den på VLT.se här.

———————————————————————————————————–

De flesta människor har väl inte undgått att för mycket socker är skadligt för hälsan. Trots det översvämmas marknaden av livsmedel med tillsatt socker och allehanda typer choklad och lösgodis. Man kan ju undra varför? Men det är inte så konstigt. De flesta tycker att socker och sockrade produkter smakar bättre, vilket gör att handeln säljer mer och ökar därför sitt utbud.

Kaffeaffisch_s

Reklam för att dricka kaffe från USA på 1930-40-talet

Att vi har en förkärlek för det söta är något vi ärvt genom årmiljoner av evolution då det varit viktigt för vår överlevnad. Men sockret var då ”naturligt förpackat” tillsammans med olika hjälpämnen såsom, fibrer, vitaminer, mineraler och antioxidanter, som också var bra för oss människor. Sedan andra hälften av 1800-talet har det dock varit det raffinerade sockret som gällt. Sockerkonsumtionen per capita ökade stadigt under början av  1900-talet via intensiv propaganda från producenterna. Det hela kulminerade i slutet av 30-talet då det i på reklamaffischer stod ”Socker är koncentrerat solljus” eller ”Sockret alstrar kraft och energi”, och det påstods var något bland det nyttigaste man kunde äta, även av läkarkåren. En av de få som var av en  annan åsikt var hälsorörelsens grundare Are Waerland. Han gav 1938 ut boken ”Död åt det vita sockret” där han visade på det ohälsosamma i rent vitt socker. Konsumtionen av sockret var då på topp, och legat kvar på ungefär samma nivå sedan dess.

Idag upplever vi en ny boom av något som i grunden inte är bra för oss människor, och som Are Waerland också varnade för. Det är det är allt större intaget av koffein. Bidragande till det är förutom i kaffe och te alla de energidrycker som översvämmar marknaden. Du kan till och med köpa koffeinstinna energidrycker i hälsokostbutiker sedan ett drygt år.

Men koffein är väl inte skadligt, det gör ju bara att man blir pigg och orkar mer. Visst orkar man mer, och orsaken till det är att koffein är en drog med centralstimulerande verkan. Det har t o m ansetts som dopning fram till 2004 då det togs bort från listan. Kan det ha något att göra med att producenter av koffeindrycker också är stora sponsorer av idrottsevenemang? Konsumtionen av Coca-Cola i hela världen motsvarar ca 1,7 miljarder flaskor per dag, och 2012 såldes 5,2 miljarder burkar av Red Bull.

Hos växter med koffeininnehåll fungerar ämnet som ett naturligt bekämpningsmedel för att förlama och döda vissa insekter när de äter av växterna, och det gör att större bladätande däggdjur blir så oroliga att de inte stannar och äter någon längre tid.

Celsius_kvarg

”Hälsodrycken” Celsius med mycket högt koffeininnehåll och drickkvarg från Lindahls med tillsatt koffein som motsvarar en kopp kaffe.

Hos människor är kända bieffekter av koffein oro, nervositet och irritation, muskelskakningar, kramper och hjärtklappning. Det kan också ge svagare tarmrörelse och öka magsyraproduktionen, och så givetvis sömnbesvär. Men det hela är naturligtvis dosberoende. Skillnaden i koffeininnehåll är dock stor mellan olika produkter, så det är svårt att veta hur mycket man får i sig. Innehållet av koffein i drycken Celsius är exempelvis drygt 5 gånger högre än i Coca-Cola och 76 % högre än i Red Bull. En burk Celsius ger ungefär motsvarande mängd koffein som 2,5 koppar kaffe.

Men andra produkter med koffein blir allt vanligare. Nu finns det förutom i läsk och ”hälsodrycker” också tillsatt i speciella ”energy shots” där 10 ml ger lika mycket koffein som en kopp kaffe. Det senaste, och kanske märkligaste, är Lindahls ”Drickkvarg – Energy”. Där innehåller en flaska på 35 cl nästan lika mycket koffein som en kopp kaffe. Det framgår dock inte om man inte läser det mycket finstilta på flaskan.

Det ser tyvärr mer och mer ut som om vi är på väg in i ett koffeinberoende på samma sätt som vi varit i ett sockerberoende under drygt 100 år. Och varken koffein eller raffinerat socker gynnar vår hälsa, utan endast dem som inte orkar dagens hektiska liv utan en ”koffein- eller sockerkick”, och som senare i livet ofta bankar på sjukvårdens dörrar – medans de som tillverkar och säljer produkterna gläds åt ökade intäkter.