ANVÄNDARNAMN LÖSENORD

Registrering
Logga in

Stress, blodtryck, salt och vätskebalansen

Reglering av koksalt (NaCl) och vätskebalansen är något mycket komplicerat. Det innefattar minst sex olika organ; njurar, lever, lunga, binjurar , hjärta och hypofysen. Dessa organ kommer in i bilden på lite olika sätt. Vissa innehåller sensoriska celler som kan känna av blodtryck och salthalt (osmotiskt tryck) och vissa är till för att producera ämnen som i slutändan har betydelse för njurarnas funktion. Men hela regleringen av vatten och saltbalansen sitter till syvende och sist i njurarna. Det är där som hormonerna angiotensin II, aldosteron och vasopressin (även kallat ADH) kan påverka hur mycket vatten och salt som släpps ut i urinen. De processer som sker i njurarna innefattat både aktiv och passiv transport av vatten och salt över olika membraner – först ut ur blodet och sedan tillbaks med det mesta av både salt och vatten.

Varför då denna komplicerade process? Ja det har givetvis med evolutionen att göra som allt annat när det gäller hur vi fungerar. Det har gjort att människan har kunnat överleva och utvecklats i den miljö som den befunnit sig i. Eftersom reglering av salt och vatten är väsentligt för allt liv har också allt levande system som reglerar detta – både växter och djur.

Inne i våra vätskefyllda celler sker hela tiden tusentals kemiska reaktioner som är beroende av rätt balans mellan salt och vatten. Det, och att vi har rätt pH (surhetsgrad), vilket indirekt beror på mängden salt och vatten, är ytterst viktigt för vår överlevnad. Om inte balansen är den rätta kommer många av de kemiska processerna i kroppens celler sluta fungera och vi dör.

Vi måste också vara medvetna om att salt egentligen är ett samlingsnamn för en rad olika kemiska föreningar som karakteriseras av att de är lättlösliga i vatten och bildar kristaller om vattnet försvinner. Natrium, kalium, kalcium och magnesium är några av de ämnen som bildar salter. Men det är koksalt eller natriumklorid (NaCl) som är det salt som vi har överlägset mest av i våra kroppsvätskor utanför cellerna, dvs i blodet och i utrymmet mellan cellerna. Där har vi en koncentration av Na+ på 135-145 mmol/l. Det betyder ca 7,8 – 8,4 gram koksalt per liter. Inne i cellerna är dock halten Na+ betydligt lägre (bara 10 mmol/l), men den totala salthalten, summan av alla salter, är dock densamma som utanför cellerna. Om vi skulle ha en lägre total salthalt inne i cellerna skulle vatten strömma ut, och skulle vi ha högre skulle vattnet strömmar in. Det sköts av det sk osmotiska trycket som ser till så att vi har jämvikt.

Om vi äter salt mat eller dricker för mycket vatten kan det akut uppkomma obalans mellan salt och vatten i cellerna och övriga kroppsvätskor. Samma sak gäller om vi förlorar en stor mängd vätska via blod eller svett. Vårt regleringssystem börjar då genast arbeta för att kompensera obalansen. Det är egentligen något som sker hela tiden, men reglersystemet aktiveras mer vid akuta situationer när vätskemängden eller salthalten snabbt förändras. Det enda vi upplever av detta kan vara törst och/eller högre eller lägre mängd urin. Men det sker också förändring i blodtrycket, nivåer av olika hormoner och salthalten i urinen. Salthalten i blodet är dock relativt konstant, men kan också i extremfall variera utanför referensvärdena. Det ger då dock så starka symptom så vi blir akut sjuka.

Äter vi för mycket salt, och det är inte ovanligt att många idag äter 10-15 gram salt per dag, vilket är 10 gånger mer än vad vi behöver, och skulle vi ha någon form av obalans i vårt komplexa reglersystem, kan det leda till sjukdom. Det vanligaste man tänker på är högt blodtryck, med det är egentligen inte en sjukdom utan ett symptom på att något annat är fel . Det uppkommer oftast när saltintaget är för högt och vi inte kan bli av med överskottet via njurarna. Vi samlar då på oss vätska för att kompensera för den höga mängden salt – och ökad mängd vätska i kroppen skapar lätt för högt tryck i blodådrorna.

Varför vi inte kan bli av med saltet kan ha flera förklaringar, men en kan vara att vi stressar för mycket. Stress gör nämligen att hormon som vasopressin utsöndras i större utsträckning från hypofysen och att binjurarna aktiveras och utsöndrar aldosteron. Vasopressinet gör att vi behåller mer vatten och aldosteron att vi behåller mer salt. Stress leder alltså till mer vatten och salt i kroppen, vi får antingen större blodvolym som gör att blodtrycket ökar eller så går ”saltvattnet” ut ur blodbanan och bildar ödem. I normala fall återställer sig jämvikten relativt snabbt, men med konstant stress och för högt intag av salt försvåras detta. Det verkar också vara så att processen med att återställa jämvikten försämras med åren, våra reglersystem blir lite trögare, vilket gör att både högt blodtryck och ödem i bl a underhuden är vanligare i medelåldern än i unga år. Dessa symptom kan alltså vara effekten av konstant ”saltmissbruk”.

Vi är egentligen skapta för att äta betydligt mindre koksalt än vad vi gör idag. Gör vi det är det lätt för kroppen att upprätthålla balansen av salt och vatten. Stress har givetvis samma effekt på vasopressin och aldosteronnivåerna, men vi samlar inte på oss mer vatten. Det beror på att vasopressinnivån minskar när salthalten bli för låg och den vattensparande effekten avtar.

De mekanismer vi har för att reglera salt och vatten i kroppen har skapats under miljoner år. Det har gjort att människan kunnat överleva under de levnadsvillkor som funnits. Stressreaktionen med allt vad det innebär har också varit avgörande för vår överlevnad. Men den konstanta stress många idag upplever i kombination med höga intag av salt leder till obalans i kroppen. Vilka sjukdomar obalansen ger kan säkert vara mycket individuellt. Det komplexa system med ”gas, broms och stötdämpare” som reglerar vår salt och vätskeomsättning är svårt att utforska med dagens vetenskapliga metoder. Förutom själva intaget av salt och vatten är balansen beroende av minst ett 20-tal olika faktorer (organ, sensorer, receptorer och hormoner). Det är för komplexa system för att man skall kunna göra traditionell forskning där man oftast bara tittar på några få olika parametrar. Högt blodtryck är bara ett symptom på att det är något fel i vatten/salt-balansen, och de sjukdomar som är direkt och indirekt knutna till högt saltintag kan vi bara spekulera kring. Det finns tyvärr mycket lite forskning gjord på området.

Ett bra råd, innan vetenskapen har lyckats bevisa vilka skadliga effekter en konsumtion av 10 gånger mer salt än vad vi behöver har, är att dra ner på saltintaget så mycket som möjligt. Det enklaste sättet är att äta mer frukt och grönt, minska mängden ”industrimat” och sluta salta på maten hemma. Tänk också på olika mineralvatten innehåller olika mängder natrium. Väst är Ramlösa tappad från Ramlösa brunn med 210 mg per liter. Det är ungefär samma salthalt som Östersjön.

2009-07-31

   Anpassad sökning

Kommentera & diskutera

Du måste vara inloggad för att kommentera blogginlägg.

Logga in eller Registrera



© 2008 AreBe Group AB, Hälsobygget är en webbplats från AreBe Group AB, www.arebe.se