ANVÄNDARNAMN LÖSENORD

Registrering
Logga in

Orsaken till metabola syndromet - tarmfloran!?

Nu har det kommit en ny mycket intressant artikel i den ansedda tidskriften Science, som visar hur tarmfloran är kopplad till en rad riskfaktorer för sjukdomar som går under beteckningen det metabola syndromet. Det är allt från fetma, höga blodfetter, högt blodtryck, högt blodsocker, insulinresistens och inflammationer i kroppen, vilket ofta leder till diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Man kan se artikeln som ett genombrott i forskningen kring interaktionen mellan vår tarmflora och våra folksjukdomar.

Försöken är dock gjorda på möss vilket gör att de inte är 100 % överförbara på människor. De flesta av de grundläggande biokemiska funktionerna är dock desamma för möss som för människor. Det betyder att det med hög sannolikhet finns motsvarande koppling mellan tarmflora och metabola syndromet hos människan. Här följer en beskrivning av vilka försök man gjort och vad man kommit fram till.

Det hela grundar sig på en speciell receptor i tarmslemhinnan som är en del av vårt nedärvda immunsystem, och som tillsammans med tarmbakterierna har till uppgift att skydda mot infektioner. Vad man vetat tidigare var att om receptorn saknas hos möss så äter de mycket mer och utvecklar de riskfaktorer som tidigare nämnts. Det visade sig också att dessa möss till stor del också får colitis, dvs inflammation i tarmslemhinnan som bl a ger upphov till tarmsjukdomar såsom IBS och ulcerös colit. Det nya och intressanta var att de möss som saknaden receptorn hade en annan tarmflora än vanliga vilda möss, vilket gjorde att forskarna drog slutsatsen att tarmfloran spelade en roll i utvecklingen av dessa sjukdomar. Man tog därför och överförde den tarmflora som fanns hos de möss som saknade receptorn till vilda friska möss, som hade receptorn. Gissa vad som hände. Jo, mössen uppvisade då också ökad aptit, fetma, högt blodsocker, insulinresistens, ateroskleros och ökning av inflammatoriska markörer.

Intressant att notera var att när man lät mössen utan receptor få en fettrik diet blev symptomen värre och när man lät mössen få mindre mat än vad de ville så minskade symptomen. De fick dock fortfarande en sämre insulinkänslighet.

Men hur kan då det här hänga ihop? Ja det är det ingen som riktigt vet. Inte ens de forskare som gjort studien kan säga varför. De kunde bara observera vad som hände när de utsatte olika typer av möss för olika experiment, och slutsatsen var att tarmflora har stor betydelse för en rad sjukdomar. Att samma sak skulle gälla människor och alla andra däggdjur är högst troligt. Om man inte har den naturliga tarmflora som en omgivning i ekologisk balans skapar, är risken stor att vi blir sjuka.

Det hela är dock mycket komplext. Vi ”ärver” en stor del av vår tarmflora från våra mödrar i kombination med den miljö vi lever i den första tiden. Under livet kan sedan tarmfloran ändras och balansen störas beroende på vad vi äter och hur vi lever. En sockerrik kost med snabba kolhydrater utan fibrer, eller en kost med mycket animaliskt protein och fett också utan fibrer, påverkar tarmfloran negativt. Det är inte en naturligt balanserad kost. Människan är i behov av ”grovämnen” för att den naturliga tarmfloran skall trivas. Antibiotikaanvändning har också en stor betydelse, och kan ställa till många problem då den förändrar vår tarmflora. Samma sak gäller för en överdrivet god hygien där vi hela tiden desinficerar allt i vår omgivning.

En fråga man dock kan ställa sig är varför mössen som saknade den speciella receptorn hade en annan tarmflora. Studien ger inget svar på den frågan, men det kan åtminstone finnas två förklaringar, och en är att den mushona som hade den genetiska defekten råkade ha en sådan tarmflora, och när den sedan förökade sig spreds den till all avkomma. Den andra kan vara att möss som saknar receptorn får den typen av tarmflora eftersom brist på receptor kanske missgynna de bakterier som normalt skulle interagera med den, och som är bra för oss. De goda bakterierna får alltså inte fäste och kan föröka sig.

Vad som än gäller så kvarstår det faktum att möss med den typen av tarmflora som fanns hos de receptorlösa mössen uppvisade alla de riskfaktorer som beskrivits och att möss med receptorn uppvisade samma riskfaktorer när de fick den tarmflora överförd till sig. Intressant i sammanhanget är att det tidigare i studier på människor, bl a av den svenske forskaren Fredrik Bäckhed visat att människor som är kraftigt överviktiga har en annan tarmflora.

Forskarna avslutar sin studie med orden (översätt från engelskan); ”Våra resultat visar att den speciella sammansättningen av tarmfloran som individer först blir exponerad för förmodligen är en viktig komponent som visar hur den tidiga omgivningen kan ha en permanent påverka på det metabola uttrycket. De visar också att den överkonsumtion av kalorier som idag är orsaken till den rådande epidemin av metabola syndromet kan vara orsakad av, åtminstone delvis, till förändringar i värd-tarmflora-interaktioner.”

Läs abstrakt (klicka här)

2010-03-06 | Kommentarer (0)

För god hygien skapar sjukdomar

Nyligen publicerades en vetenskaplig studie från en grupp forskare vid Karolinska Institutet som visade att stroke var kopplad till brister i immunförsvaret. Likaså har det tidigare visats att sjukdomar såsom allergier, MS, reumatism, och diabetes typ 1 också kan vara orsakade av brister i immunförsvaret. Men hur kan dessa sjukdomar bero på brister i immunförsvaret? Hur konstigt det än låter så beror det med största sannolikhet på att vi har för god hygien – eller ska vi säga brist på goda bakterier.

Så här ligger det till. Bakterier var det första liv som uppstod på jorden för många miljarder år sedan. Sedan dess har allt liv som utvecklats gjort det i samspel med bakterier – allt från minsta encelliga organism till alla växter och djur – och givetvis också människan. En art har inte kunnat uppstå om den inte kunnat leva i samspel med de bakterier och andra mikroorganismer som redan fanns.

Ingen vet idag hur många olika typer av bakterier det finns, men det rör sig om många miljoner. De finns bakterier ända från djupt ner i haven till högt upp på högsta bergstopp. De flesta av dessa påverkar oss inte alls. En del lever i samspel med oss människor och en del, men väldigt få, kan ge oss sjukdomar. Ungefär 1, 5 kg av en människa består av bakterier – och de är där för att skydda oss . De finns på huden, i våra lungor, slemhinnor men den största delen i vårt tarmsystem. Men de flesta av oss bär faktiskt också på bakterier som skulle kunna ge oss sjukdomar, men de kan inte angripa oss tack vare skyddet från våra goda bakterier.

Ser vi på människans utveckling ur ett hygienperspektiv så levde man de första miljonerna år i små grupper och livnärde sig på vad naturen kunde erbjuda av växter, insekter och djur, och man hade då förmodligen mycket goda hygieniska förhållanden. Men det fanns faktiskt det inte mer än 10-15 miljoner människor på hela vår jord fram till för ungefär 10.000 år sedan. Sedan började det agrara samhället ta form i Egypten och mellanöstern. Genom att odla marken och hålla husdjur blev tillgången till föda bättre och befolkningen ökade kraftigt i antal. Men ju större samhällsbildningar det blev, och ju närmare folk levde varandra i stora grupper, desto sämre blev de hygieniska förhållandena. Detta bidrog till många farsoter som slog hårt mot befolkningarna. Troligtvis kan det ha varit en bidragande orsak till flera kulturers undergång. Utvecklingen hade gått för snabbt. Människan var inte skapt att leva i så stora grupperingar. Latrin från människor och djur förorenade dricksvattnet och råttor och andra djur spred många sjukdomar. Det var bl a grogrunden till farsoter som digerdöden, där ”pestbakterien” spreds via råttor fulla med löss. Den sakta förbättrade hygienen från 1700-talet och framåt, och speciellt under 1900-talet, har nu gjort att vi snart har 7 miljarder människor på vår jord. Det är faktiskt inte den förbättrade sjukvården utan förbättrad hygien som är huvudorsaken till detta.

Problemet idag är dock för god hygien, främst beroende på en överdriven användning av antimikrobiella ämnen såsom antibiotika, handsprit, munskölj etc. De tar ofta död på bakterier helt oselektivt, dvs både på de goda och på de onda. Modern forskning börjar nu förstå vilka konsekvenser det får. Det gäller främst hur vårt immunsystem påverkas – immunsystemet som bl a har till uppgift att skydda oss mot skadliga bakterier och virus. Det är alltså inte hot som resistenta bakterier och olika influensor som vi skall vara mest rädda för utan brister i immunsystemet orsakade av för god hygien.

Immunsystemet är ett mycket komplext samspel mellan goda bakterier, olika typer av vita blodkroppar och olika bioaktiva substanser vi själva producerar, samt det vi utsätts för från vår omgivning. Saknas de goda bakterierna rubbas denna balans som skapats under de årmiljoner som immunsystemet förfinats för att människan skall kunna stå emot sin omgivning utan att brytas ner.

Med hjälp av de goda bakterierna samt god kosthållning och allmänkondition, så att blodkroppar och bioaktiva ämnen kan bildas i rätt proportioner och utföra sina uppgifter, klarar vi oss igenom de attacker som kommer från vår omgivning.

Tar man nu bort de goda bakterierna rubbas funktionen hos immunförsvaret. Det kan leda till att immunsystemet angriper den egna vävnaden till att man lättare blir förkyld eller drabbas av andra infektioner. Det kan också göra att tarmslemhinnan, vilket är det ställe där vi har flest bakterier, läcker och oönskade ämnen kommer in i kroppen. Band dessa finns rester från vissa typer av bakterier, så kallade endotoxiner, som är en av de faktorer som påverkar åderförkalkningsprocessen, det som ger sjukdomar som bl a hjärtinfarkt, stroke och pulsåderbråck.

Låter det komplicerat? Det är inget mot vad det är i verkligheten, men poängen är att immunsystemet med dess ”hjälpryttare” de goda bakterierna har en avgörande betydelse för att förhindra en rad sjukdomar, och som sagt däribland stroke. Det finns en mängd olika sätt som det kan gå fel på när vi har obalans i de faktorer som påverkar immunsystemet. Det är alltså balansen mellan dessa faktorer som är så viktig för att vi skall hålla oss friska. En god hygien är viktig, men en för god hygien, där vi också tar död på de goda bakterierna, kan alltså bidra till ökad sjukdom.

2010-03-01 | Kommentarer (0)

   Anpassad sökning

© 2008 AreBe Group AB, Hälsobygget är en webbplats från AreBe Group AB, www.arebe.se