ANVÄNDARNAMN LÖSENORD

Registrering
Logga in

Hur fetma hänger ihop med tarmfloran och våra folksjukdomar

Man blir fet av att äta mycket fett. Man blir också fet av att äta mycket kolhydrater, och faktiskt, man kan också bli fet av att äta mycket protein. Alla dessa så kallade makronutrienter ger oss energi, och om vi inte använder överskottet på energin till fysisk aktivitet omvandlas det till fett, om det inte redan är fett förstås. Det är fett som är den obegränsade formen av energilagring i kroppen. Varken kolhydrater eller protein går att lagra i någon större utsträckning. Så har naturen skapat oss och alla andra däggdjur. Det är förmågan att lagra energi i form av fett, som sedan kan utnyttjas under veckor, ja månader av svält, som är en viktig anledning till att vi har den fauna vi har idag på vår jord.

Problemet för oss människor är att en stor del av befolkningen, främst i den industrialiserade världen, har ett överflöd av mat. Vi kan välja och vraka bland ett gigantiskt utbud i matbutikernas hyllor och frysdiskar, eller bland snabbmatsställenas utbud av läckra anrättningar. För att inte tala om alla sötsaker och bakverk, i regnbågens alla färger, som ständigt bjuds ut varhelst vi befinner oss. Det är svårt att säga nej. Och allt detta är en jätteindustri där företagen genom produktutveckling och reklamkampanjer gör allt vad de kan för att få oss att äta mer av just deras produkter.

Visst det är lätt att få i sig lite för mycket av det goda, men vad har då det här med tarmfloran att göra? Jo en hel del faktiskt. Det finns mycket ny forskning som visar att vissa matvaror påverkar vår tarmflora på ett negativt sätt. Negativt genom att vårt immunförsvar blir sämre och att vi lättare blir överviktiga. Detta påverkar i sin tur en rad olika sjukdomar, allt från vanliga förkylningar till hjärtkärlsjudomar, cancer och diabetes.

Nyligen har forskning visat att överkonsumtion av mättat fett inte bara gör att man blir fet, man får också sämre blodsockerkontroll och dör lättare i blodförgiftning, än om man äter en fiberrik kolhydratkost. Studierna som ligger till grund för detta finns att läsa i avhandling av Louise Strandberg från Göteborg, och är gjorda på möss. Orsaken till att ”fettmössen” dog i större utsträckning var att de hade ett sämre immunförsvar, vilket man också kunde mäta med olika markörer i blodet. Intressant att notera var dock att de som åt mycket fleromättat fett från fisk klarade sig lika bra som ”kolhydratmössen” när det gällde överlevnad, men de hade större viktökning och lite sämre blodsockerkontroll. Nu kanske någon undrar om detta också gäller människor. Och med stor sannolikhet är det så, eftersom de flesta biokemiska processer och vårt matsmältningssystem är väldigt likt mössens.

Men återigen vad har det här med tarmfloran att göra? Jo en annan forskare i Göteborg, Fredrik Bäckhed, har i sin forskning visat att tarmfloran ser annorlunda ut hos dem som äter mycket mättat fett. Feta personer i sig har också ofta en annan tarmflora än normalviktiga. Han har tittat på både möss och människor. Och inte nog med det. I år har det kommit en rad forskningsrapporter som tydligt visar på ett samband mellan fetma, kosten, tarmfloran och immunförsvaret.

Varför påverkas då tarmfloran av kosten? Jo, de bakterier som utgör vår tarmflora, som hos en normal människa består av mer än 400 olika arter, måste ha rätt näring för att föröka sig och ”utföra sitt jobb”, och det enda sättet för dem att få den näringen är via maten vi äter. Jobbet de gör består i att sedan ge näring åt tarmslemhinnan så att den fungerar som den ska, skydda oss mot skadliga mikroorganismer, hjälpa till att ta upp mineraler, tillverka vissa vitaminer och slutligen se till så att vårt immunsystem är ”lagom” aktivt.

Forskning har visat att vissa bakterier är bättre på detta än andra. De kallas ofta för probiotika (för livet) och dit hör bl a laktobaciller och bifidusbakterier. Andra av våra tarmbakterier, som bl a lever på osmälta köttrester, kan producera gifter, och måste därför undertryckas. Det är ständigt en kamp i vårt tarmsystem om att vilken typ av bakterier som skall få övertaget – och det är vi själva som bestämmer vem som skall vinna genom vad vi äter. Detta gäller möss lika väl som människor.

Det vi stoppar i oss har alltså en stor betydelse. Äter vi en högfettkost och mycket animaliskt protein gynnas vissa typer av bakterier och äter vi en kost med mycket frukt och grönsaker en annan. Den typiska västerländska kosten med hög andel kött, mättat fett, kolhydrater från vitt mjöl samt en hög andel vitt socker är förödande på tarmfloran. Den gynnar inte de viktiga laktobacillerna och bifidusbakterierna. De behöver framförallt växtfibrer för att trivas. Växtfibrer som finns i fullkorn, grönsaker, rotfrukter, frukter och nötter. Fibrer som oftast tagits bort från den västerländska kosten för att få ”finare” produkter utan en massa grovämnen.

I år har också en studie publicerats av en belgisk forskargrupp (P Cani et al.) som visar en kost bestående av näring för de goda tarmbakterierna, dvs kostfibrer, påverkade både den subjektiva mättnadskänslan, biokemiska ”mättnadsmarkörer” och glukosnivån i blodet – allt till det bättre. Studien var gjord på friska vuxna.

Ett mycket spännande område är också forskningen om hur felaktig tarmflora gör att bakterierester kan komma in i blodet och orsaka inflammation. Det är något man bl a kan se hos personer som äter mycket mättat fett och är överviktiga eller har diabetes. Orsaken till att bakterierester kommer in i blodet är att tarmslemhinnan är försvagad, och så kallade ”tight junctions” mellan tarmepitelcellerna inte är så täta. Detta gör att det hela tiden läcker in bakterierester i blodet som orsakar en konstant inflammation. Detta är mer vanligt hos överviktiga personer och personer med diabetes. Apropå det jobbar man nu med studier där han skall försöka visa hur bakterierna i vår matsmältningskanal, både i munhålan och i tarmsystemet, kan vara en av grundorsakerna till ateroskleros. En teori hur det går till har jag beskrivit i andra sammanhang, bl a på PJ´s Hälsoblogg (www.halsobygget.se).

Nu är det dock så att man också kan vara smal och ha felaktig tarmflora och man kan vara överviktig och ha tarmfloran i bästa skick. Ingenting är svart eller vitt. Men i populationsstudier har det visat sig att det främst är överviktiga som har en ”dålig” tarmflora. Likaså är det främst de överviktiga som får åldersdiabetes, högt blodtryck, hjärtinfarkt, stroke och många andra sjukdomar.

Kopplingen mellan kosten, tarmfloran och våra folksjukdomar är ett mycket stort och omfattande forskningsområde som vi bara sett början på. Äntligen har forskarna börjat förstå lite hur allt hänger ihop. Det hela startade dock redan för över 100 år sedan där en av frontfigurerna var Nobelpristagaren i fysiologi och medicin Ilja Metjnikov. Han fick Nobelpriset för sina immunologiska studier, men han var också den första som visade på hur viktig tarmfloran var för vår hälsa. Och apropå det så håller jag det inte för otroligt att vi inom de kommande 10-20 åren får en Nobelpristagare vars forskning grundar sig på tarmflorans betydelse för våra sjukdomars uppkomst.

2009-12-11 | Kommentarer (0)

   Anpassad sökning

© 2008 AreBe Group AB, Hälsobygget är en webbplats från AreBe Group AB, www.arebe.se