ANVÄNDARNAMN LÖSENORD

Registrering
Logga in

Hälsosam livsstil eller massvaccinering

Svininfluensan, orsakad av influensa A typ H1N1, har blivit en pandemi och sprider skräck i samhället. Svenska staten har sett till så att 18 miljoner doser vaccin beställts för att man skall kunna massvaccinera hela befolkningen. Kostnaden för bara själva vaccinet är ca 1,3 miljarder kronor, och lägger man till övriga kostnader som drabbar kommuner och landsting så pratar vi om flera miljarder. Bra tycker nog de flesta. Influensa är inget att leka med, det kan ge alvarliga symptom och följdsjukdomar kan leda till döden. Se bara på spanska sjukan, också en influensa A av H1N1-typ, men som härjade i slutet av första världskriget. Man räknade med att 20 miljoner dog i dess spår, vissa påstår att den verkliga siffran är mellan 50-100 miljoner. I Sverige räknar man med att 38.000 dog direkt eller indirekt av viruset – ca 0,7 % av befolkningen.

Ser man på dödsstatistik från den tiden så ökade dödstalen i alla länder utom i Danmark. I Spanien, som var värst drabbat i Europa, steg dödstalet med hela 46 %, om man jämför genomsnittet 1908-1913 och 1918, och i Sverige med 27 %. I Danmark minskade dock dödligheten med 2 % under motsvarande period. Mycket märkligt kan tyckas. Varför drabbades inte danskarna? Var de så isolerade att de inte blev smittade? Nej orsaken kan förmodligen ses i ett av världens största kostexperiment som genomfördes i Danmark, och gav många danskar ett naturligt skydd mot viruset. Det var Dr Hindhede, chef för statens institut för näringsforskning, som genomdrev detta kostexperiment. Och han gjorde det för han var tvungen att förhindra en svältkatastrof.

Vad var det då som Dr Hindhede gjorde? Jo, han introducerade ”klienböd”, ett bröd bakat på fullkorn och med extra tillsats av kli. Han hade nämligen i sin forskning sett att just vetekli och havrekli, vilket på den tiden användes för att föda upp svin, också var utomordentlig människoföda – proteinrik, kolhydratrik och med goda fetter, samt innehöll mycket mineraler och B-vitaminer. Att man samtidigt fick i sig bra med fibrer var dock inget som Dr Hindhede insåg värdet av.

Anledningen till introduktionen av klienbrödet var alltså att Danmark stod inför en svältkatastrof. Det första världskriget hade inneburit en blockad av import av spannmål – spannmål som till stor del gick till svinuppfödning för att man sedan skulle kunna exportera fläsk till bl a England. Skulle svinbeståndet vara intakt skulle en tredjedel av danskarna svälta ihjäl. Hindhede hade inget alternativ. Svinen måste slaktas och människorna måste äta det spannmål som producerades inom landet. För att allt skulle tas till vara bakade man fullkornsbröd med extra kli – något som i efterhand visade sig vara något som gjorde att danskarna kunde motstå influensans härjningar. Om detta skriver Are Waerland i sin bok ”i Sjukdomarnas Häxkittel”, från 1934. (Finns som nyutgåva från 2008, och kan köpas via bl a Adlibris eller Bokus. Boken är för övrigt en fascinerande beskrivning av hur livsföringen påverkar vår hälsa.)

Så här i efterhand, 90 år senare, finns en bra förklaringsmodell till varför Dr Hindhede, nästan utav en slump, kunde se till så att danskarnas dödstal minskade och inte ökade under influensapandemin. Den troligaste orsaken var att, förutom det utomordentliga näringsinnehåll som finns i fullkorn, och speciellt i kliet, så gav fibrerna bra näring till tarmfloran och gjorde att de goda bakterierna, det vi idag kallar probiotika, kunde föröka sig. Forskning de senaste 20 åren har entydigt visat hur viktig tarmfloran är för vårt immunförsvar och fibrernas betydelse som näring för probiotikan. Effekten av probiotika beror dels på det direkta fysiska skydd de goda bakterierna ger, vilket förhindrar att våra slemmhinnor i magtarmkanalen och luftvägar kan penetreras av virus och skadliga bakterier, och dels på att vårt immunförsvar med hjälp av probiotiska bakterier är mer ”alert”, och kan därför reagera snabbare och mer kraftfullt. På så vis hjälper tarmflora oss på ett naturligt sätt avväpna attacker från skadliga mikrober.

Det är ju genom ett aktivt och välutvecklat immunförsvar och samspel med goda bakterier vi människor överlevt på jorden, och inte genom massvaccineringar. Tyvärr är människans hälsostatus idag starkt reducerad genom den onaturliga västerländska kosten som till stor del består av salt, socker och vitt mjöl, och ett onödigt högt intag av animaliska proteiner. Det är därför många ser massvaccinering som en snabb och enkel lösning, nu när pandemin med den nya varianten av H1N1-viruset är över oss.

Personligen tycker jag, liksom hälsovårdsmyndigheterna i både Danmark och Finland, att massvaccinering är onödig. Vaccinering kan faktiskt också göra att människor dör (även om det är mycket ovanligt). Givetvis skall fysiskt svaga och utsatta grupper vaccineras, men då pratar vi inte om 18 miljoner doser utan kanske några hundra tusen upp till maximalt en miljon. Om vi istället tar en del av de pengar vi då spar och satsar på en kraftfull kampanj för att få svenskarna att motionera och äta mer frukt och grönt samt fullkornsprodukter, skulle vi säkerligen se positiva effekter på folkhälsan som är långt bättre än vad en massvaccinering någonsin kan ge.

2009-08-19 | Kommentarer (0)

Litium det borglömda mineralet som gör oss lyckliga

Att människan är i starkt behov av olika mineraler och vitaminer känner väl de flesta till. Men ett mineral som det inte pratas så mycket om är litium. Några kanske känner till att det används som psykofarmaka vid bipolär sjukdom, allmänt kallat manodepressivitet, men att psykiskt friska människor behöver litium är mindre känt.

Litium är en metall och upptäcktes 1817 av svensken Johan August Arfwedson. Det är den minsta av alla alkaliska jordartsmetallerna och finns i många olika bergarter, samt är nära släkt med natrium och kalium. I slutet på 1800-talet upptäckte man att det även fanns litium i mänsklig vävnad. Eftersom det visat sig att litium också kunde lösa urinsyrakristaller försökte man också bota sjukdomar som gikt och njursten med hjälp av ämnet. Men det var med varierande resultat så behandlingarna upphörde under 1940-talet. 1949 introducerades dock litiumkarbonat vid behandling av manodepressiv sjukdom vilket idag är en etablerad behandling.

Nivån av litium i våra matvaror varierar mycket. Det beror främst på vilken jord man odlat grödor på och det foder våra djur ätit. Vårt dricksvatten kan också innehålla olika mängder litium. Vissa typer av grundvatten kan ha upp till 0,5 mg/L och en del speciella källor 4-5 mg/L. I vissa lerlager finns upp till 200 mg/kg.

Denna variation gör att vi människor också får i oss olika mängd litium beroende på var vi bor och vad vi äter. I litiumhaltiga områden i Chile är intaget upp till 10 mg per dag medan man på andra håll med mer normal förekomst av litium beräknar att man får i sig mellan 0,6 och 3 mg per dag. Äter man en västerländsk kost och har låga nivåer av litium i dricksvattnet (kan nämligen varierar betydligt), är risken mycket stor att man får i sig klart mindre än 0,6 mg per dag.

Likt många av de mineraler som finns i våra födoämnen har nivåerna sjunkit drastiskt de senaste 50 åren. Ja kanske de senaste 150 åren, men några mätningar gjordes inte då så det är ingen som vet. Det är främst det moderna jordbruket som utarmar jorden som ligger bakom detta.

Förutom blodet så innehåller alla organ i kroppen litium. Det som innehåller mest litium är lillhjärnan följt av storhjärnan och njurarna. Intressant att notera är att kvinnor har högre eller likvärd koncentration i alla organ utom i bukspottkörteln där män har högre nivåer. Vad det betyder kan vara svårt att säga. Man kan dock konstatera att lillhjärnan är vårt centrum för kognitiva funktioner såsom uppmärksamhet, språkinlärning och musikalitet och att bukspottkörteln funktion är att producera olika matsmältnings enzymer och hormoner, däribland insulin.

Att litium är viktigt för vårt välmående är det ingen tvekan om. Studier på råttor och får där man uteslutit litium helt ur kosten uppvisar många olika typer av beteendestörningar och andra sjukdomar. Det finns inget som skulle tyda på att inte samma skulle gälla människor. Trots det finns det ingen konsensus kring att litium är ett essentiellt ämne – men det är väl bara en tidsfråga.

I år publicerades en studie från Japan där man kunde visa en korrelation mellan låg halt av litium i dricksvattnet och frekvensen självmord (klicka här). Det är den andra studien som tittat på litiumhalten i dricksvatten och självmordsfrekvensen. Den första gjordes för 19 år sedan i USA, med samma resultat (klicka här). I den studien tittade man också på antalet rån och inbrott ,och kunde även där se ett omvänt förhållande mellan litiumhalten och antalet brott – låga nivåer av litium högre kriminalitet.

Vi skall dock vara medvetna om att litium är skadligt i för höga koncentrationer. Vid behandling av bipolär sjukdom med litium eftersträvas en serumkoncentration mellan 0,5 och 1,2 mmol/L, vilket kräver doser på mer än 40 mg per dag. Högre koncentrationer har visat sig ge allvarliga biverkningar. Men den terapeutiska nivån är ca 100 gånger högre än de nivåerna vi normalt har i serum, dvs 0,01 mmol/L (0,07 mg/L). Det finns alltså möjlighet att öka intaget av litium betydligt utan några negativa effekter.

Vilka positiva effekter man skulle kunna få med t ex 10 gånger högre intag är det ingen som vet. Förmodligen skulle det dock vara önskvärt för vi skulle må bättre rent mentalt. Förutom de tidigare refererade studierna så finns det en annan japans studie från slutet av 2008 där man kunde se positiva effekter på det psykiska välmåendet efter att druckit källvatten med hög halt av litiumhalt (klicka här). Rent spekulativt skulle man kunna tro att den sänkning vi idag ser utav litium i födan är en bidragande orsak till att vi mår sämre trots att vi materiellt sätt har det så mycket bättre. Det skulle i alla händelser vara ett mycket intressant område att forska på.

Förmodligen innehåller många av de hälsopreparat många idag äter relativt höga halter av litium. Det är dock svårt att veta eftersom man inte brukar deklarera litiumhalten. En producent av Nonijuice deklarerar dock mycket höga nivåer av litium i sin juice. Den verkar dock vara ”spetsad” med ett annat hälsopreparat, ConcenTrace®, vilket innehållsförteckningen antyder. Via Internet kan man också köpa ConcenTrace®, vilket är ett koncentrat av olika mineraler utvunna från vattnet i Great Salt Lake, Utah, USA, genom en speciell process där de höga nivåerna av natrium tas bort. ConcenTrace® innehåller mycket litium, hela 600 mg per liter. Man skall dock inte ta mer än 2,5 mL per dag (40 droppar) vilket ger ett intag av 1,5 mg litium. Det är dock betydligt mer än vad de flesta får i sig med dagens kost.

Vilka matvaror man skall äta för att få i sig litium är svårt att säga, men grönsaker och frukt från litiumhaltiga jordar kan vara att rekommendera, eftersom det är växterna som tar upp litium ur jorden. Tyvärr finns det väldigt lite data som visar på litiumhalten i matvaror och de studier som är gjorda visar mycket olika resultat.

Jag är övertygad om att det kommer att skrivas en hel del om litium de kommande åren och vi får se om det är någon som kommer att föreslå att man tillsätter litium i dricksvattnet. Det skulle nog ge betydande positiva effekter när det gäller samhällsmedborgarnas mentala hälsan.

2009-08-03 | Kommentarer (0)

   Anpassad sökning

© 2008 AreBe Group AB, Hälsobygget är en webbplats från AreBe Group AB, www.arebe.se