ANVÄNDARNAMN LÖSENORD

Registrering
Logga in

Salt en av de största hälsofarorna

Inte kan väl salt vara farligt! Får man för mycket salt i sig så försvinner det väl ut med svetten och urinen? Men för högt intag av salt ger ju upphov till högt blodtryck! Tja, visst är det väl så, men det finns studier som visar att det inte gäller alla – och vad är förresten för högt intag – salt måste ju alla ha.

Ja det är riktigt att vi måste ha salt, men fullt så enkelt är det inte. Nu har också Livsmedelsverket börjat ta tag i frågan. I sina rekommendationer från 2007 säger de att intaget av koksalt inte skall vara mer än 5-6 gram per dag. För några år sedan var rekommendationen 6-8 gram. Av någon anledning sjunker det med åren, och i Frankrike vill man ha en gräns på 3 gram. Studier visar dock att vi i snitt får i oss ca 10-12 gram per dag – alltså 2-4 gånger så mycket som vi anses behöva.

Anledningen till de sänkta rekommendationerna är att det numer finns det en hel del vetenskaplig dokumentation som visar att koksalt är ett stort latent hälsoproblem. Det är just därför det svenska Livsmedelsverket idag anser att det är en av de viktigaste frågorna att ta tag i. I Finland har man dock kommit betydligt längre, redan 1994 lagstiftade man om att alla matvaror som säljs skall ”saltdeklareras”, och där har man också lyckats minska befolkningens saltintag betydligt det senaste decenniet, med klara positiva hälsoeffekter.

Men vad är då problemet? Varför är det farligt med för mycket salt? Ser man det ur ett historiskt perspektiv skulle man dock kunna vända på frågan och undra varför salt inte är skadligt. Att tillsätta salt till maten är egentligen ett ganska nytt påfund. Det är bara under de senaste 10.000 åren som salt har varit i människans tjänst. Dess huvudsakliga uppgift har då varit att kunna bevara föda från att ruttna, dvs som konserveringsmedel – att ta död på liv. Salt finns inte heller i lättillgänglig form i naturen. Att få salt från havsvatten är en konst som inte är alltför gammal, och av det salt som finns på land ligger det mesta under jord. Salt var förr något som var svårt att få tag på och därför mycket dyrbart, så de flesta fick klara sig utan. I Skandinavien var salt mycket ovanligt fram till medeltiden. Vissa naturfolk såsom masaierna i Öststafrika använder fortfarande inget extra salt. (Läs mer om saltet ur historiskt perspektiv på www.shenet.se..)

Extra salt, dvs de vi får i oss från tillsatt koksalt är alltså något onaturligt som inte kroppen är skapt för att ta hand om. Salt är dock livsnödvändigt, men vi är skapta för att leva på det salt vi naturligt får i oss av de växter och djur vi äter. Så har det varit under de miljoner år människan utvecklats. Kroppen har också ett naturligt system för att reglera svett och urin så att vi behåller saltbalansen i kroppen. Det gör bl a att vältränade personer och personer som acklimatiserat sig till värme förlorar mycket lite salt genom svett och urin.

Testar man dock ”vanliga människor” så innehåller svett och urin relativt höga nivåer av koksalt. Det beror på att i princip alla har ett betydligt högre saltintag än vad de behöver. Kroppen gör därför allt vad den kan för att göra sig av med det överskott på salt vi får i oss. Om inte saltet försvinner måste vi öka vätskemängden i kroppen för att inte bli akut sjuka. För varje extra gram salt krävs 1,2 dl vatten för att hålla det i lösning, men för mycket vätska i kroppen skapar lätt för högt tryck i våra ådror. Allt salt vi får i oss försvinner dock inte ut ur kroppen. Beroende på olika anledningar, såsom aktivitetsnivå, njurfunktion och kanske ärftliga faktorer kan en del lagras i benvävnad, leder, senor och i underhuden. De är det som är den stora faran. Det är det som förmodligen indirekt kan vara orsaken till en rad diffusa symptom som sakta kommer smygande med ökad ålder. Att vissa får högt blodtryck av för mycket salt är alltså bara ett av problemen.

Förutom högt blodtryck kan reumatism, värk i leder, hudutslag och mycket annat var orsakat av för hög nivå av salt i kroppen. Åkommor som skolmedicinen symptombehandlar med allehanda läkemedel och salvor. Genom att utesluta salt ur kosten kan man dock förebygga och i många fall även uppnå ett fullt tillfrisknande.

Vad man skall vara försiktig med om man vill undvika salt är rökta och saltade kött och fiskprodukter. I matjessill finns så mycket som ca 6 gram salt per 100 gram. De flesta charkuterivarorna innehåller också mycket salt för att smaka bättre och inte bli dåliga, och ofta sprutas den in saltlake i kycklingfilé och skinka för att öka vikten. Ketchup, senap och sojasås är också saltkällor med minst 2-3 gram salt per 100 gram. I bröd och ost, där man tillsätter salt under tillverkningen, finns ca 1-1,5 gram salt per 100 gram, medan frukt och grön samt mjölk, fil, yoghurt och rena spannmålsprodukter har naturliga nivåer som oftast är mindre än 10 % av brödets.

Ofta innehåller färdiglagad mat som man köper i kyl eller frysdisken på tok för mycket salt. Findus färdiglagade rätter, som inte på något vis är sämre än något annat, innehåller ca 1 % salt. Det betyder att en portion på 400 gram ger 4 gram salt. Deras miniköttbullar har t o m dubbelt upp, 2 %, vad gäller saltmängd, vilket inte är en ovanlig nivå i många charkprodukter.

Trots att personer som Are Waerland varnade för saltet och dess skadliga effekter för mer än 70 år sedan, är det tyvärr först nu de senaste åren som myndigheterna verkar ha fått upp ögonen. Egentligen är det inte så konstigt, vem skulle kunna tro att något så vanligt och allmänt använt skulle kunna vara farligt?

Kommentera - skicka ett mail till pj@halsobygget.se

2008-06-23 | Kommentarer (0)

Ännu en pusselbit som visar kopplingen cancer - livsstil

Forskare i USA har nyligen publicerat en studie som visar att genuttrycket från celler i prostata från personer med tidiga stadier av långsamt växande prostatacancer ändras vid förändrad livsstil. Förändringen i livsstil bestod i fettsnål kost med mycket fullkorn och grönsaker, måttlig motion och stresshantering.

Vad betyder då en sådan studie? Jo den visar att livsstil kan påverka vad våra gener producerar för ämnen. Det har i och för sig visats tidigare, men inte på cancerpatienter.

Som de flesta vet så finns det samma gener i alla våra celler. Trots det har vi en rad olika typer av celler i kroppen med helt olika funktion. Att de är olika beror på att de har differentieras. Vid differentieringen, som sker från sk stamceller, är det bara vissa av de gener som finns i cellens arvsmassa som ”uttrycks”, dvs är aktiva och bildar enzymer och andra proteiner. Dessa enzymer och andra proteiner agerar i sin tur som ”verktyg” för kemiska processer eller som byggstenar, och bestämmer därmed vilken typ av cell som bildas och hur den skall fungera. När en tumör uppstår har det skett en förändring i genuttrycket så att fel ämnen bildas, vilket kan leda till att den delikata balansen mellan den ständiga celldöden och cellförnyelsen som sker i alla organ och vävnader rubbas och vi får en ohämmad tillväxt – en tumör.

Man har tidigare trott att orsakar till denna ohämmade tillväxt enbart berodde på mutationer hos vissa celler orsakad av bl a radioaktiv strålning, virus eller olika miljögifter. Åsikterna bland forskare har dock börjat ändras. En viktig orsak till det var den rapport från Världscancerfonden som kom ut i slutet på förra året, och som visade en klar koppling mellan livsstil och cancer. Det var dock bara epidemiologiska data, och den gav ingen förklaring till varför.

Med den nya studien på prostatacancerpatienter har man tydligt visat att vissa sk onkogener, gener som bidrar till stark celltillväxt minskade sin aktivitet när man åt mindre fett, mer fullkorn och grönsaker, motionerade mer och minskade stressnivån. Vad som var viktigast av allt detta kunde man dock inte säga.

Studien varade dock bara i tre månader och de som deltog hade en mycket mild långsamväxande form av prostatacancer, men ändå. Man har nu på molekylnivå kunnat visa att en god livsstil minskar aktiviteten på gener som bidrar till tumörutvecklingen.

Det måste dock påpekas att studien inte på något vis visar att man med ändrad livsstil kan bota cancer. Cancer är en sjukdom som kan ha många olika orsaker och symptom, men med det gemensamma att vi får en ohämmad celltillväxt som till slut hämmar våra livsfunktioner och vi dör. Sjukdomen kommer oftast smygande och upptäcks då så sent att det inte går att göra något annat än att försöka hämma dess framfart genom aggressiv behandling, såsom kirurgi, strålning eller cellgifter,. Troligt är dock att man med livsstilsförändringar kan förebygga uppkomst av många cancerfall och minska hastigheten i dess förödande framfart.

Läs hela artikeln Changes in prostate gene expression in men undergoing an intensive nutrition and lifestyle intervention eller Världcancerfondens rapport Food, Nutrition, Physical Activity, and the Prevention of Cancer


Kommentera - skicka ett mail till pj@halsobygget.se

2008-06-19 | Kommentarer (0)

Golf förlänger livet – det är friskvård

Staten har varit orubblig, golf får inte räknas som friskvård när det gäller företagens rätt att dra av kostnader. Bowling går dock bra. Är bollen för liten när det gäller golf? Nej så är det givetvis inte. Det hela beror ju på att golf av många setts som en ”snobbsport” för de rika, och det har därför inte varit politiskt korrekt att subventionera golfen. Det är tydligen en åsikt som gäller alla politiska partier, eftersom inget ändrats efter valet 2006.

När det gäller snobbstämpeln så borde den dock ha försvunnit för länge sedan. Idag är golf en folksport med nästan 600.000 utövare. Nu finns det också golfbanor för alla oavsett plånbokens storlek. Årsavgiften för att spela golf är oftast lägre än för ett gymkort, (som är en avdragsgill friskvårdskostnad för företag), och på många ställen finns det Pay and Play banor där man för 100-150 kr kan få spendera några timmar ute på relativt välskötta banor. Se bara på Heby GK i Sävne några kilometer norr om Heby där en 9-hålsbana växt upp ur en gammal nerlagd torvtäckt. Istället för att plantera granskog blev det en golfbana där alla kan få spela. Ett sätt att hålla kvar det öppna landskapet och samtidigt skapa förutsättningar för friskvård.

Nu har det också kommit en ny studie, gjord på Karolinska Institutet, som visar att de som spelar golf lever längre. Genom att följa hur många som dog under en femtonmånadersperiod kunde man konstatera att dödstalen är 40 procent lägre bland golfspelare än bland andra människor med samma kön, ålder och socioekonomisk status. Man har räknat ut att det motsvarar fem års längre livslängd – och detta oavsett inkomst eller utbildningsnivå. Det intressanta var också att det fanns en korrelation mellan golfhandikapp och livslängd på så vis att ju lägre handikapp man hade desto längre livslängd. Inte så konstigt eftersom de som spelar mer golf, dvs motionerar mer, oftast har lägre handikapp. Läs KI:s pressrelease här.

Studien är helt i linje med vad den moderna forskningen säger om hur viktig fysisk aktivitet är för att vi skall hålla oss friska. Bara för några månader sedan kom en ny upplaga av FYSS (Fysisk Aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling). Där har man tagit fram råd om behandling med motion mot över 40 olika sjukdomar eller sjukdomstillstånd. Det är allt från ångest och depression till kranskärlsjukdom och cancer. Det låter egentligen helt otroligt, men motion är faktiskt den bästa och billigaste medicinen i många fall – och golf är en utmärkt form av motion.

FYSS ligger till grund för FaR (Fysisk aktivitet på recept), dvs av läkare ordinerad terapi mot sjukdomar. I princip skulle man alltså kunna tänka sig att man redan nu blir ordinerad att spela golf för att bli frisk istället för att få läkemedel. En intressant utveckling som kan revolutionera vårt sätt att se på betydelsen av fysisk aktivitet.

Kanske kan den nya studien om att golfare lever längre och FYSS även få staten att låta golf få status av friskvård och bli en avdragsgill friskvårdskostnad för företag. Det skulle både individen, företagen och samhället tjäna på.

Kommentera - skicka ett mail till pj@halsobygget.se

2008-06-17 | Kommentarer (0)

   Anpassad sökning

© 2008 AreBe Group AB, Hälsobygget är en webbplats från AreBe Group AB, www.arebe.se